Ett vedertaget mått för att mäta lönespridning är att beräkna kvoten mellan de högsta och de lägsta lönerna, vanligen mellan den 90:e och 10:e percentilen (P90/P10). En percentilkvot med värdet två (P90/P10=2) innebär att lönen bland den tiondel av löntagarna som har högst lön är minst dubbelt så hög lön som den tiondel som har lägst.
Så här såg lönespridningen ut 2020:
| Kön | Median | Percentil 10 | Percentil 90 | Spridning |
| Män | 33 700 | 24 500 | 55 000 | 2,24 |
| Kvinnor | 31 200 | 23 900 | 47 300 | 2,02 |
| Båda | 32 400 | 23 900 | 51 200 | 2,14 |
Diagrammet här nedanför visar hur lönerna fördelade sig i Sverige år 2020. Median, genomsnitt och percentilerna 10 och 90 är utmärkta. I stapeln längst till höger är av diagramtekniska skäl alla löner över 80 000 kronor samlade.
År 2020 var lönen för de högst avlönade 2,14 gånger högre än lönen för de lägst avlönade. I ett internationellt perspektiv har Sverige en relativt låg lönespridning. Sverige tillhör, tillsammans med Italien, Belgien och de övriga nordiska länderna, gruppen av länder med lägst lönespridning inom OECD. Bland länder med högre lönespridning kan nämnas Tyskland och Storbritannien där kvoten är drygt 3 och USA med en kvot på cirka 5.
Diagrammet här nedanför visar de senaste årens lönespridning i form av percentilkvoter. Under mitten av 1990-talet fram till år 2001 ökade kvoten mellan den 90:e och den 10:e percentilen, från 1,8 till strax över 2. Sedan år 2011 kan åter en svag uppgång urskiljas; kvoten har ökat från 2,04 till 2,14 år 2020.
Lönespridningen har ökat mer bland kvinnor än bland män sedan 2005. Den utvecklingen kan troligen till stor del förklaras av minskad yrkessegregering – allt fler kvinnor finns i högre avlönade yrken, som till exempel chefsyrken.
John Ekberg
Statistikansvarig
Fråga mig om lönespridning och löneskillnader