En arbetsmarknadskonflikts omfattning redovisas i antalet hela förlorade arbetsdagar. Det betyder exempelvis att en strejk av tio personer under en halv dag har räknats om till fem hela dagar. Alla typer av konflikter med arbetsnedläggelse tas med i statistiken, såväl lovliga som olovliga
Under 2022 förekom tre medlingsärenden i förbundsförhandlingar i Medlingsinstitutets regi samt tio regionala medlingsärenden, som alla gällde avtalstvister.
Tabell: Varsel och stridsåtgärder 2022 i siffror
* I fråga om varsel och stridsåtgärder med internationell bakgrund har vi här använt den rubricering av stridsåtgärden som den varslande organisationen själv använt.
Antalet förlorade arbetsdagar totalt (dvs. såväl i samband med förbundsförhandlingar som i lokala tvister och i situationer med internationell eller politisk bakgrund) sedan Medlingsinstitutet inrättades år 2000 framgår av tabellen nedan. Något paradoxalt har flest arbetsdagar förlorats under år med få avtalsförhandlingar, 2003 och 2008*.
Tabell: Förlorade arbetsdagar på grund av strejker och lockouter 2000 – 2022 (inklusive olovliga strejker)
*År 2003 svarar två konflikter för nästan alla förlorade arbetsdagar. I Svenska Kommunalarbetareförbundets tvist med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet om ett nytt kollektivavtal (HÖK) för kommun- och landstingsområdet förlorades närmare 600 000 arbetsdagar och i Svenska Elektrikerförbundets tvist med Elektriska Installatörsorganisationen om ett nytt Installationsavtal förlorades cirka 22 500 dagar. År 2008 svarade tvisten mellan Vårdförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Pacta för cirka 95 000 förlorade arbetsdagar och tvisten mellan Svenska Kommunalarbetareförbundet och Bussarbetsgivarna om ett nytt Bussavtal svarade för cirka 11 500 dagar.
Läs mer om konflikt och medling i Medlingsinstitutets årsrapport 2022 (kapitel 4).
Dokument:
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2022 – Medlingsinstitutets årsrapport (pdf)
Länkar:
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)