På senare tid har Sverige upplevt en något trögare ökning av löner och något högre inflation jämfört med andra länder runt om i världen. Det har resulterat i att reallönen, som är den faktiska köpkraften efter att ha justerats för inflationen, har minskat mer i Sverige jämfört med länderna i euroområdet och de flesta av våra konkurrentländer.
I länder som Sverige, Danmark och Italien är de centrala löneavtalen ofta längre och mer samordnade i tid än i många andra länder, vilket har bidragit till att reallönerna har minskat mer i dessa länder på senare tid. Exempelvis tecknades i Sverige treåriga löneavtal i slutet av 2020. När inflationen ökade snabbare än väntat, fortsatte lönerna att öka i enlighet med dessa avtal (se diagram 1). Även i Danmark tecknades normerande löneavtal när inflationen var lägre (se diagram 2). I Italien tecknades under 2021många stora avtal som sträcker sig fram till 2024, vilket har bidragit till att de italienska reallönerna har minskat mest i Västeuropa (se diagram 3).
I länder som Belgien, Finland, Nederländerna, Spanien och USA har lönerna ökat snabbare än priserna under det andra kvartalet i år. I USA finns ingen central samordning och lönebildningen sker mer på individuell eller företagsnivå jämfört med i EU. Lönerna i USA började öka märkbart snabbare redan kvartalet efter att konsumentpriserna steg kraftigt våren 2021 (se diagram 4).
Diagram 1 Löner och konsumentpriser i Sverige
Diagram 2 Löner och konsumentpriser i Danmark
Diagram 3 Löner och konsumentpriser i Italien
Diagram 4 Löner och konsumentpriser i USA
Läs mer om olika länders löneutveckling i rapporten nedan. 21/12 publiceras ”Löneläget december 2023” med siffror över löner och inflation fram till och med det tredje kvartalet.
Dokument:
Löneläget oktober 2023 (pdf, 1 mb)
Länkar:
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)