I Sverige steg reallönerna med 1,2 procent det fjärde kvartalet 2023. I Frankrike och Italien minskade däremot reallönerna tydligt. Även i Tyskland skedde en minskning. Det beror inte på högre inflation utan har att göra med en tvär och sannolikt tillfällig inbromsning av löneökningstakten i dessa länder.

Sett till den sammantagna perioden från pandemin och framåt är reallönerna i de flesta länder på en lägre nivå (se diagram 1). När inflationsuppgången var som brantast sjönk dock reallönerna mer i Sverige jämfört med många andra länder och reallönerna har minskat mer än i genomsnittet i euroområdet. En viktig anledning till det är att långa och samordnade kollektivavtal höll emot en snabb löneuppgång när inflationen tog fart. En liknande utveckling kan ses i till exempel Danmark och Italien. Jämfört med 2019 har de även tyska reallönerna minskat något mer än i Sverige.

Diagram 1 Reallöner sedan 2019

Jämförelse över reallönernas utveckling i Sverige, Europa och i USA för perioden 2019-2023.
Lön enligt WAG i Labour Cost Index för europeiska länderna och Employment Cost Index för USA. Inflationskomponenten avser harmoniserat konsumentprisindex för Europa. Innehåller följande länder, med sista värdet inom parantes: Belgien (101,1), Danmark (96,4), Euroområdet (97,6), Finland (98,4), Frankrike (98,7), Italien (91,5), Nederländerna (97,8), Norge (99,2), Spanien (98,0), Sverige (95,7), Tyskland (95,0), USA (98,7), Österrike (100,1).

Trots de senaste årens nedgång har de svenska reallönerna i ett längre perspektiv (1995-2022) ökat mer än i de flesta liknande länder. Under den perioden steg reallönerna mer i Norge och ungefär lika mycket i Finland som i Sverige.

Utsikterna för reallöneökningar framöver ser goda ut. Inflationen fortsätter att sjunka och uppgick till 2,6 procent i februari. De sammantagna prognoserna för löneökningar respektive priser pekar entydigt mot att reallönen kommer att öka stadigt framöver. Om dessa prognoser slår in kommer reallönerna i Sverige att stiga med ca 1,8 procent per år under de kommande två åren (se diagram 2).

Diagram 2 Reallön (KPIF)

Årlig procentuell förändring av reallönen från drygt 2 procent 2014 till ca -5 2022 och en prognos på knappt 2 2025.
I beräkningen av reallönen ingår lön i hela ekonomin enligt konjunkturlönestatistiken och konsumentprisindex med fast ränta (KPIF). Prognoser från första kvartalet 2024 av Danske Bank, Ekonomistyrningsverket, Handelns Utredningsinstitut, Handelsbanken, Konjunkturinstitutet, Nordea, Regeringen, Riksbanken, Riksgälden, SEB och Swedbank.

Läs mer i vår rapport ”Löneläget mars 2024” som beskriver löneutvecklingen i Sverige och omvärlden, konkurrenskraften samt konjunktur-, inflations- och valutautvecklingen.

Dokument:

Löneläget mars 2024 (pdf, 1 mb)

Nyhetsbrev:

Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.