– Den låga löneutvecklingen i april 2020 är främst en indirekt effekt av Coronakrisen, eftersom den årliga lönerevision som normalt skulle ha ägt rum för en stor andel av de anställda uteblev. På grund av pandemin valde parterna att skjuta på slutförhandlingarna om nya löner och andra villkor till hösten och det är framförallt detta som nu syns i statistiken, säger Petter Hällberg, ekonom på Medlingsinstitutet.
– Innan parterna förhandlat om nya avtal i höst vet vi inte om de avtalsmässiga lönerna från april och framåt kommer att justeras upp retroaktivt. Det bidrar till en osäkerhet om den slutliga löneökningstakten under andra och tredje kvartalet.
Det senaste decenniet har löneutvecklingen för hela ekonomin sällan avvikit mycket från 2,5 procent i årlig ökningstakt.
I näringslivet, där omkring hälften av de anställda omfattas av centrala löneavtal som förlängts från mars, uppgick löneökningstakten till 1,3 procent enligt preliminära siffror. Motsvarande siffra var 1,6 procent i offentlig sektor, där färre påverkades av uppskjutna avtal i april. Från maj och framåt väntas dock löneökningstakten i offentlig sektor dämpas ytterligare, då många skulle ha berörts av lönerevisioner som skjutits på framtiden.
– Löneökningstakten i framförallt näringslivet skulle ha saktat in ytterligare om det inte vore för att lågavlönade var överrepresenterade bland dem som blev av med jobbet. Detta bidrar till en högre genomsnittslön bland dem som fortsatt behåller sin anställning. Man kan exempelvis notera att löneökningstakten för arbetare inom hotell och restaurang hålls uppe, vilket avspeglar att det var en snabb minskning av timavlönade under april, säger Petter Hällberg.
Krisen har medfört att avtal om korttidsarbete slutits för ett stort antal löntagare. För dessa löntagare minskar de totala månadsinkomsterna, men eftersom arbetstiden minskas betydligt mer än månadslönen ökar samtidigt lönen per arbetad timme kraftigt. Medlingsinstitutet håller dock dessa tillfälliga effekter på timlönen utanför konjunkturlönestatistiken.
Medlingsinstitutet använder normalt en statistisk modell för att skatta det definitiv utfallet av löneökningarna. Till följd av pandemin går denna modell inte att tillämpa efter första kvartalet 2020.
Petter Hällberg
Nationalekonom/statistiker
Fråga mg om konjunkturlönestatistiken