För första gången på två år minskar inte längre reallönerna i Sverige. De nominella lönerna väntas öka med 4,1 procent i september enligt den senaste konjunkturlönestatistiken. Det råder dock en förhöjd osäkerhet om vad den definitiva löneökningstakten blir i offentlig sektor.
Hur stor är skillnaden mellan vad kvinnor och män tjänar? Det kan verka som en enkel fråga, men den har många olika svar. Det beror på hur och vad man räknar.
Att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare är utmanande, trots en bred uppslutning från andra fackförbund. I slutändan är det den enskilda arbetstagaren som ska våga och vilja strejka mot sin arbetsgivare. Det är ingen självklarhet i ett land med så få konflikter som i Sverige. Men detta instrument måste finnas i en arbetsmarknadsmodell som inte kräver lagstadgade löner. Det skriver GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Satsningar på att höja de lagstadgade minimilönerna är en av orsakerna till att löneökningstakten är högre i euroområdet än i Sverige de senaste kvartalen.
En dryg miljon anställda, främst i regioner och kommuner, ska få nya kollektivavtal 2024. Här gör vi en kort genomgång av den kommande avtalsrörelsen.
Reallönen har minskat mer i Sverige än i euroområdet och i de flesta av konkurrentländerna sedan den globala inflationen tog fart. Här förklarar vi varför.
Svenska industrilöner fortsätter att gå i takt med de tyska. Det visar en jämförelse av timlönen i respektive lands tillverkningsindustri.
Hur lönerna faktiskt utvecklas i Sverige är ovanligt svårbedömt på grund av utdragna lokala löneförhandlingar, särskilt i offentlig sektor. Enligt preliminära uppgifter, som inte inkluderar retroaktiv lön, steg lönerna i hela ekonomin med 3,5 procent i augusti. Med hjälp av en modellskattning som tar hänsyn till retroaktiv lön förväntas ökningen bli 4 procent.