Frågor och svar

På Medlingsinstitutets webbplats finns en sökmotor som visar vilka organisationer som har avtal med varandra och avtalens löptider.

Då kan din fackliga organisation ta upp förhandlingar om att skriva avtal med arbetsgivaren eller förhandla om dina arbetsvillkor för din räkning. Arbetsgivaren har en förhandlingsskyldighet och kan enligt lag inte låta bli att delta i sådana förhandlingar.

Det gör alla på en arbetsplats som tillhör ett avtalsområde där det finns kollektivavtal, alltså även anställda som inte är medlemmar i ett fackförbund.

Ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en facklig organisation där arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa förbundsavtalet för branschen utan att för den skull vara medlem i arbetsgivarorganisationen.

Parterna strävar efter att ha förhandlat fram ett nytt avtal när det gamla löper ut. Om inte det lyckas brukar avtalet förlängas så att lön och andra villkor förblir desamma tills fack och arbetsgivare nått ett nytt avtal.

För fackföreningar är det vanligen ett centralt mål att få så många arbetsgivare som möjligt att ingå kollektivavtal. På så sätt anger man en lägstanivå för de anställdas löner, förmåner, anställningsvillkor, etc. När många arbetsplatser omfattas av kollektivavtal anses det förhindra lönedumpning, det vill säga att löntagarna tvingas konkurrera med varandra om jobben genom att godta lägre och lägre löner eller sämre och sämre arbetsvillkor.

Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare som reglerar löner och övriga anställningsvillkor för arbetstagare.

Medlingsinstitutets generaldirektör gör det. Det vanliga är att två personer utses för varje medling, i enstaka fall tre.

Medlingsinstitutet betalar medlarnas arvode från sitt statliga anslag. Det är alltså skattepengar som finansierar verksamheten.

En vanlig bakgrund är som förhandlare med lång erfarenhet antingen från ett fackförbund eller från en arbetsgivarorganisation, en annan grupp är före detta politiker och ämbetsmän.

Vissa parter har tecknat avtal om förhandlingsordning som innehåller bestämmelser om att de utser (och avlönar) sina egna medlare. Det finns 14 sådana avtal registrerade hos Medlingsinstitutet. Det största enskilda avtalet gäller industrin, det så kallade Industriavtalet.

Medlingsinstitutet har inga anställda medlare. Medlarna får sina uppdrag från gång till gång. Ett trettiotal personer står till förfogande som medlare. Utöver dem som utses som medlare i förbundsförhandlingar mellan fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer finns fyra medlare som medlar i tvister på lokal nivå mellan fack och enskilda arbetsgivare.

Medlare utses i två situationer. Dels vid tvister i samband med förbundsförhandlingar om nya kollektivavtal, dels vid tvister med anledning av fackliga krav på enskilda arbetsgivare att teckna kollektivavtal.

Den vanligaste orsaken till att medlare utses är att facket har lagt ett varsel om till exempel strejk eller övertidsblockad. Ibland utses medlare efter en gemensam begäran från parterna utan att något varsel har lagts.

Medlingsinstitutet har regeringens uppdrag att ansvara för den officiella lönestatistiken. Det handlar i princip om tre olika typer av statistik: lönestrukturstatistiken som en gång om året visar löneläget, konjunkturlönestatistiken som månadsvis redovisar utvecklingen av löner och så den nationella statistik som levereras till EU. Själva statistikinsamlingen utförs av Statistiska centralbyrån.

Redovisningen bygger på Svensk standard för yrkesklassificering, SSYK, som i sin tur bygger på en internationell yrkesstandard. Klassificeringen är under omarbetning för att öka precisionen.

Grundlönen utgörs av den fasta månadslönen plus fasta tillägg eller tim-, dag- eller veckolön för månaden för timanställda. Månadslönen innehåller också rörliga tillägg. Både grundlön och månadslön räknas i statistiken upp till heltid.

Medianen betyder att det är lika många som tjänar mer än detta värde än som tjänar mindre.

Genomsnittet (eller medelvärdet) är summan av månadslönerna i respektive grupp delat med antalet personer i gruppen

Reallön är skillnaden mellan löneutveckling och inflation - alltså ett mått på hur mycket av löneökningen som blir kvar i plånboken sedan man räknat bort inflationen.

Några regler om strejkbryteri finns inte i lagstiftningen, men det handlar om en situation när någon fortsätter att arbeta eller utför arbetsuppgifter som en strejkande skulle ha utfört.

Ett fackförbund som inte är part i en tvist kan med sympatiåtgärder stödja en annan facklig part i dess konflikt.

Förutsättningen för en sympatistrejk (eller annan sympatiåtgärd) är att den stridsåtgärd som sympatistrejken stödjer är tillåten.

För fackets del är den kraftigaste stridsåtgärden strejk. Då utförs inget arbete. Andra vanliga stridsåtgärder är blockad av övertidsarbete, nyanställning eller inhyrning av arbetskraft. Men i lagen finns ingen fullständig uppräkning av stridsåtgärder. Arbetsgivarens vanligaste stridsåtgärd är lockout då de anställda inte släpps in på arbetsplatsen och inte heller får någon lön. Arbetsgivaren får däremot inte hålla inne lön för arbete som redan är utfört.

Facket kan varsla om konflikt, som till exempel strejk eller blockad av övertidsarbete eller nyanställningar, när det inte finns något gällande kollektivavtal. Detsamma gäller för arbetsgivarnas stridsåtgärd, lockout. Under avtalsperioderna råder fredsplikt.

Utöver att det råder fredsplikt när det finns ett gällande kollektivavtal finns det vissa andra begränsningar av konflikträtten i lagen.

Det finns ingen särskild lagstiftning om tillåtligheten av samhällsfarliga konflikter. I stället har arbetsmarknadens parter genom huvudavtal reglerat frågor om samhällsfarliga konflikter. Det finns ett huvudavtal med sådana regler för privat sektor, ett för kommun- och landstingssektorn och ett för staten. På respektive område ska ytterst en särskild nämnd tillsättas för att avgöra om konflikten är samhällsfarlig.

Ett varsel om stridsåtgärder måste lämnas till motparten och Medlingsinstitutet sju arbetsdagar i förväg och kan tidigast verkställas den sjunde arbetsdagen vid samma tid som det lämnats in.