Ett vedertaget mått för att mäta lönespridning är att beräkna kvoten mellan de högsta och de lägsta lEtt vedertaget mått för att mäta lönespridning är att beräkna kvoten mellan de högsta och de lägsta lönerna, vanligen mellan den 90:e och 10:e percentilen (P90/P10). En percentilkvot med värdet två (P90/P10=2) innebär att lönen bland den tiondel av löntagarna som har högst lön är minst dubbelt så hög lön som den tiondel som har lägst.

Lönespridningen 2022

Anmärkning: Månadslöner uppräknade till heltidslön.
Källa: Medlingsinstitutet

År 2022 var lönen för de högst avlönade 2,2 gånger högre än lönen för de lägst avlönade. I ett internationellt perspektiv har Sverige en relativt låg lönespridning. Under perioden 2005 till 2022 har lönespridningen ökat från 2,03 år 2005 till 2,20 år 2022. Ökningen har framförallt skett efter 2012 och den har varit särskilt tydlig de två senaste åren.

Lönespridningen i hela ekonomin  år 2005 – 2022
Källa: Medlingsinstitutet

Uppdelat efter kön var lönespridningen lägre bland kvinnor än bland män 2022. Kvinnors lönespridning har dock kontinuerligt närmat sig männens över tid. År 2022 var den 2,32 bland män och 2,05 bland kvinnor.

Under perioden 2005 till 2020 har lönespridningen bland män legat relativt konstant på cirka 2,25. I samband med återhämtningen efter pandemin har dock lönespridningen bland män ökat både 2021 och 2022. Kvinnors lönespridning har däremot ökat under hela perioden, särskilt tydligt sedan 2011.

Lönespridning efter kön, år 2005 – 2022

Lönespridning efter kön, år 2005 – 2022
Källa: Medlingsinstitutet

Kontaktperson:

Foto på Peter Beijron utredare Medlingsinstitutet

Peter Beijron

Utredare

   08-545 292 44  |  073-507 57 00