Förlorade arbetsdagar är det internationellt vedertagna sättet att mäta konflikter på arbetsmarknaden. Enbart ett varsel kan i sig ställa till med stor skada för den varslade arbetsgivaren, men det gör inget avtryck i statistiken. I Medlingsinstitutets årsrapport finns en noggrannare genomgång av varsel och konflikter det gångna året.
Förlorade arbetsdagar i Sverige på grund av strejker och lockouter 2000-2022 (inklusive olovliga strejker)
Antalet förlorade arbetsdagar totalt (dvs. såväl i samband med förbundsförhandlingar som i lokala tvister och i situationer med internationell eller politisk bakgrund) sedan Medlingsinstitutet inrättades år 2000 framgår av tabellen ovan. De större avtalsrörelserna sedan år 2000 har ägt rum under åren 2001, 2004, 2007, 2010, 2012, 2013, 2016, 2017 och 2020. Något paradoxalt har sedan år 2000 flest arbetsdagar förlorats under år med få avtalsförhandlingar, 2003 och 2008.
Förlorade arbetsdagar i de nordiska länder 2010-2021
Antalet förlorade dagar varierar kraftigt mellan åren i samtliga länder. Särskilt höga tal under perioden hittar man i Danmark 2013 då 930 000 dagar förlorades, varav en lärarkonflikt stod för 920 000 dagar. Lägger man till åren närmast före 2010 ökar Danmarks genomsnittssiffra påtagligt (2008 förlorades totalt nästan 1,9 miljoner arbetsdagar, varav ca 1,84 miljoner dagar berodde på en omfattande strejk i offentlig sektor inom sjukvård och barnomsorg).
Räknat från och med 2010 har konflikternas omfattning varit störst i Norge, följt av Finland och Danmark. Samtliga med en genomsnittlig siffra under perioden på väl över 100 000 förlorade dagar per år. Notabelt är att Sverige, med den klart största arbetsmarknaden, har det klart lägsta genomsnittliga antalet förlorade arbetsdagar per år under perioden.
Dokument:
Medlingsinstitutets årsrapport 2022 (pdf, 11 mb)
Statistik över förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 1965-2022 (pdf 0,2 mb)