Det är en minskning från året innan med 0,8 procentenheter. Sedan år 2007 har skillnaden minskat med 6,5 procentenheter.
–Det är glädjande att se hur skillnaden minskar från år till år. Det är svårt att säga annat än att det är en dramatisk utveckling, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Utvecklingen av statistiken över löneskillnader kan komma att påverkas av pandemins följder. Uppsägningar kan påverka sammansättningen av de sysselsatta och därmed genomsnittslönerna. Det skulle kunna påverka löneskillnaden mellan könen, som kan öka vid en bred nedgång i ekonomin.
– De beräkningar vi har gjort är räkneexempel som ska göra det lättare att förstå de utfall som kommer framöver. Det är inte prognoser, säger Irene Wennemo.
Medlingsinstitutets officiella lönestatistik visar att löneskillnaden är olika stor i olika sektorer. Att kvinnor och män ofta arbetar i olika yrken med olika löneläge förklarar en stor del av löneskillnaden på hela arbetsmarknaden.
Tar man hänsyn till skillnader i yrke, ålder, utbildning och andra uppmätta faktorer är den återstående, oförklarade, löneskillnaden 4,2 procent.
–Den oförklarade skillnaden är inte något mått på diskriminering eftersom alla potentiella orsaker inte är mätbara, säger Irene Wennemo.
Medlingsinstitutets rapport visar att könsuppdelningen på arbetsmarknaden minskar. Fler kvinnor kommer in i mansdominerade yrken och fler män i kvinnodominerade.
– Fortsätter den utvecklingen talar det för att löneskillnaden kommer att fortsätta minska även om andra faktorer också spelar in, säger Irene Wennemo.
Ett kapitel i rapporten visar könsskillnader i arbetad tid. Kvinnor arbetar oftare deltid och har högre frånvaro än män. I yrken med högre löneläge är heltidsarbete normen oavsett om yrket är mans- eller kvinnodominerat. Låga löner visar sig i stor utsträckning samvariera med en hög grad av deltidsarbete.
