När en part i en arbetstvist varslar motparten om stridsåtgärder ska varslet samtidigt lämnas till Medlingsinstitutet. Varsel ska ha inkommit till motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg. Tiden räknas med utgångspunkt från det klockslag då stridsåtgärden är tänkt att påbörjas, så det är sju 24-timmarsperioder som avses. Detta regleras i medbestämmandelagen.
Ett varsel ska innehålla uppgift om anledning till och omfattning av varslet. Den part som tar emot varslet måste alltså ges tid att förbereda sig för konflikten och kunna överväga åtgärder för att konflikten ska kunna undvikas.
Att ett varsel inte lämnats i tid eller inte utformats på ett korrekt sätt leder inte till att eventuella stridsåtgärder blir olovliga. I stället kan den som åsidosatt sin varselskyldighet bli skadeståndsansvarig till motparten och också bli skyldig att betala en varselavgift till staten.
Varselskyldigheten gäller inte om det finns ett giltigt hinder mot att varsla. Ett giltigt hinder kan vara där det är särskilt svårt att uppfylla varselkravet, till exempel vid blockad av ett fartyg som endast ligger i hamn under en kort tid.
Vad händer sedan?
Om Medlingsinstitutet fått kännedom om en arbetstvist som har medfört eller som hotar att medföra stridsåtgärd, kan medlare utses att medla i tvisten. Om myndigheten bedömer att det finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats, får medlare utses utan parternas samtycke.
Däremot kan Medlingsinstitutet inte utse medlare om de tvistande parterna har ett så kallat förhandlingsordningsavtal med en egen medlingsordning. Det finns för närvarande 14 registrerade förhandlingsavtal på Medlingsinstitutet. Ca 90 av de omkring 650 kollektivavtalen på svensk arbetsmarknad sluts av parter med avtal om förhandlingsordning.
Dokument:
Förhandlingsordningsavtal (pdf 0,6 mb)
Länkar:
Regler vid medling och konflikt
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)