Efter förra månadens beslut från Riksbanken, om att styrräntan låg fast, drog många en lättnadens suck. Chefsekonomerna från arbetsmarknadens parter hade med stor enträgenhet hävdat att inflationen var på väg ned i snabb takt och att ytterligare räntehöjningar bara skulle driva Sverige in i en ännu djupare lågkonjunktur.
Riksbanken vill givetvis undvika en onödigt dålig ekonomisk utveckling, men den måste balanseras mot inflationsutsikterna och förtroendet för att Riksbanken kan få ned inflationen till en tillräckligt låg nivå. För svensk lönebildning kommer det vara avgörande att inflationen sjunker ytterligare inför upptakten av nästa avtalsrörelse.
Om inflationen ligger på närmare två procent vid den tidpunkten kommer arbetsmarknadens parter sannolikt vara relativt nöjda. Det märke som lades fast våren 2023 kommer att ha bidragit till minskande inflation och reallöneutvecklingen kommer återigen vara positiv. Skulle inflationen vara betydligt högre finns en stor risk för missnöje bland löntagarna.
Det är en balansgång på slak lina för Riksbanken. Å ena sidan kan räntan hamna onödigt högt, vilket kan bidra till ökande arbetslöshet och konkurser i det svenska näringslivet. Å andra sidan kan räntan ligga så lågt att inflationsnedgången kommer av sig och priserna återigen börjar öka i för hög takt. Det vilar ett tungt ansvar på Riksbanken att hantera denna utmanande situation.
Medlingsinstitutets första rapport i den nya serien Löneläget visar att länder med samordnade löneförhandlingar och långa avtalsperioder har drabbats av en kraftigare reallöneminskning. Det beror på att lönerna inte började öka när inflationen steg. Samordning och långa avtalsperioder har emellertid också minskat risken för en löne- och prispiral, som gör det mer samhällsekonomiskt kostsamt att pressa ned inflationen.
Den senaste stora globala inflationschocken under 1970-talet påverkade också länder på olika sätt. Vissa länder, som Tyskland, höjde räntan för att få ned inflationen. Det gjorde att arbetslösheten bet sig fast på en hög nivå. Andra, som USA och Storbritannien, försökte avreglera arbetsmarknaden och försvaga facken för att pressa ned både inflation och arbetslöshet. Slutligen försökte Sverige fram till den djupa 90-talskrisen behålla den fulla sysselsättningen på bekostnad av en hög inflation.
De senaste årens inflationschock har också skakat om världens ekonomier. Mycket tyder på att situationen, inte bara i Sverige, är bättre än under 1970- och 1980-talet. Reaktionen på krisen har dock sett olika ut i olika länder. Medlingsinstitutet kommer att följa utvecklingen noggrant både i Sverige och i våra viktiga konkurrentländer. Är du intresserad av att veta mer om detta ska du läsa rapporten Löneläget som kommer med fördjupade analyser i både december och mars.
Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet
Dokument:
Löneläget oktober 2023 (pdf, 1 mb)
Länkar:
Fler blogginlägg från Irene Wennemo
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (extern länk – Get a Newsletter)