Avgörande för kollektivavtalens starka ställning i Sverige är att både anställda och arbetsgivare i stor utsträckning är organiserade.

Närmare 70 procent av de anställda i Sverige är medlemmar i en facklig organisation. Under senare år kan en tydlig skillnad konstateras mellan arbetare och tjänstemän. 2022 sjönk andelen fackligt anslutna arbetare från 62 till 59 procent, enligt preliminära siffror, medan tjänstemännens organisationsgrad var oförändrat 74 procent. Sammanlagt är den genomsnittliga organisationsgraden 69 procent, enligt preliminära data. 

Diagram: Organisationsgrad för arbetare och tjänstemän år 2000–2022

Diagram som visar organisationsgrad för arbetare och tjänstemän år 2000–2022
Källa: Anders Kjellberg, Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Sociologiska institutionen Lunds universitet (2023).

Av stor betydelse för kollektivavtalens täckningsgrad är hur väl organiserade arbetsgivarna är. Till skillnad från de fackliga organisationerna har arbetsgivarorganisationerna inte tappat mark de senaste åren. Kollektivavtalens täckningsgrad i privat sektor 2021 är 82 procent. För arbetsmarknaden i dess helhet är täckningsgraden 88 procent.

År 2021 arbetade 81 procent av alla privatanställda i företag som var anslutna till en arbetsgivarorganisation. Andelen fackligt anslutna i privat sektor var samma år 65 procent. Organisationsgraden för arbetsgivarna var då 17 procentenheter högre än för löntagarna. Fackmedlemmarna utgjorde detta år 70 procent av alla anställda medan de till en arbetsgivarorganisation anslutna företagen och verksamheterna omfattade 87 procent av samtliga anställda.

Läs mer om parternas organisationsgrad och kollektivavtalens utbredning i Medlingsinstitutets årsrapport, kapitel 15.

Dokument:

Medlingsinstitutets årsrapport – avtalsrörelsen och lönebildningen 2022 (pdf, 11 mb)

Länkar:

Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)