I Finland har politiska strejker och andra stridsåtgärder gått i vågor allt sedan hösten 2023. De senaste strejkerna inleddes den 11 mars av Finlands fackförbunds centralorganisation (FFC) och dess medlemsförbund samt tjänstemannafacket Pro. Enligt Yle omfattar de två veckor långa strejkerna cirka 7 000 arbetstagare inom den tunga processindustrin samt godstransporter på räls och logistik i hamnarna. Flera stora företag har meddelat att de stänger fabriker och stoppar löneutbetalningar eftersom strejken inom transportbranschen och i hamnarna försvårar produktionen.

Facken protesterar mot de arbetsmarknadsreformer och nedskärningar som statsminister Petteri Orpos regering har lagt fram. Åtgärder som regeringen anser är nödvändiga för att balansera den finska ekonomin.

Nedan följer några exempel på de planerade arbetsmarknadsreformerna som nu skapar turbulens på den finska arbetsmarknaden.

Förhandlingssystemet – utvidgade möjligheter för lokala avtal

Enligt regeringens proposition (på finska) ska lagen ändras så att möjligheten att avvika från flera bestämmelser i arbetslagstiftningen utvidgas till företagsspecifika kollektivavtal. För närvarande kan avvikelserna göras endast genom ett kollektivavtal som tecknas på förbundsnivå.

Den finska regeringen vill också slopa begränsningar mot lokala avtal som gäller icke-organiserade företag som beaktar ett allmängiltigförklarat avtal. I Finland är vissa kollektivavtal allmängiltigförklarade, vilket innebär att även företag som inte är med i en arbetsgivarorganisation ska följa kollektivavtalet. Dessa avtal kan innehålla bestämmelser som gör det möjligt att avvika från semidispositiv lagstiftning genom ett lokalt avtal. Men för närvarande gäller inte sådana kollektivavtalsbestämmelser för företag som inte är medlemmar i en arbetsgivarorganisation eftersom exempelvis arbetstidslagen begränsar rätten till sådana avvikelser för företag som är medlemmar. Regeringen vill att alla företag, oavsett om de är med i en arbetsgivarorganisation eller inte, får samma möjligheter till lokala avtal.

Dessutom ska lagen ändras så att avsaknaden av en facklig förtroendeman på arbetsplatser som omfattas av kollektivavtal inte hindrar lokala avtal. För närvarande är avsaknaden ett hinder för att ingå lokala avtal om kollektivavtalet på förbundsnivå kräver att förtroendemannen är en part i lokala avtal.

Lagändringarna är nu ute på remiss och ska träda i kraft i januari 2025.

Medlingsbud får inte överstiga exportindustrin

Enligt regeringsprogrammet ska lagstiftningen ändras så att Medlingsinstitutets motsvarighet Riksförlikningsmannens byrå eller förlikningsnämnden inte kan ge medlingsbud som överskrider den så kallade allmänna linjen för lönejusteringar. Detta innebär att ingen kommer att ha möjlighet att få ett högre löneökning än exportindustrin genom medling. Dessutom ska metoder för att förebygga arbetskonflikter och främja frivillig medling utredas.

Ändringarna ska nu beredas i en trepartsarbetsgrupp och regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen i september 2024.

Arbetsfred – begränsningar till strejkrätten och skärpning av påföljdssystemet för olagliga stridsåtgärder

Regeringen planerar att tidsmässigt begränsa rätten till politiska arbetskonflikter och föreslår att politiska strejker får pågå högst ett dygn.

När det gäller rätten till sympatiåtgärder vill regeringen begränsa dem till sådana åtgärder som inte får oproportionerligt skadliga konsekvenser för utomstående parter.

Dessutom ska påföljdssystemet för olagliga stridsåtgärder skärpas så att de böter som döms ut för brott mot fredsplikten höjs; den övre gränsen ska vara 150 000 euro och den nedre gränsen 10 000 euro. För närvarande är den övre gränsen cirka 37 000 euro. Dessa skärpningar gäller för avtalsparter. Men lagen ska också ändras så att enskilda arbetstagare kan få 200 euro i böter om de fortsätter med en arbetskonflikt som domstolen anser vara olaglig.

Regeringen lämnade en proposition med förslag till ändringar av lagstiftningen om arbetsfred till riksdagen i februari 2024. Lagändringarna ska träda i kraft i juli 2024.

Andra reformer

Regeringsprogrammet innehåller flera förslag om ändringar i anställningsvillkoren. Fackförbunden har bland annat kritiserat regeringens planer på att revidera grunderna för uppsägning och ändra lagen så att tidsbegränsade anställningar på mindre än ett år inte ska kräva någon särskild motivering. Regeringens planer på att införa ett karensavdrag för sjuklön har också väckt kritik.

Nyhetsbrev:

Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.