Den danska medlingsinstitutionen, Forligsinstitutionen, inrättades 1910, något senare än motsvarande institution i Sverige (1906) men några år tidigare än den norska (1915). Bestämmelserna om medling i arbetstvister i Danmark finns i lov om mægling i arbejdsstridigheder (forligsmandsloven). I sina grunder har detta system varit detsamma sedan det inrättades även om en rad ändringar har gjorts genom åren. Forligsinstitutionen har till uppgift att medla i tvister om kollektivavtal så att konfliktåtgärder kan undvikas. Institutionen har ingen uppgift motsvarande Medlingsinstitutets roll att verka för en väl fungerande lönebildning.
Förhandlingarna om nya kollektivavtal förs förbundsvis, men samordnas både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Det gäller både inom privat och offentlig sektor. Vad gäller minimi- och lägstlönenivåer är det normalt industrins avtal som blir vägledande för andra områden. För s.k. normallöner (grundbelopp och vissa tillägg) har ett avtal inom transportområdet traditionellt samma funktion. De medlingar som aktualiseras delas oftast in i privat sektor (där vanligtvis de fackliga förbundsparterna är medlemmar i Fagbevægelsens Hovedorganisation, FH, och deras motparter på arbetsgivarsidan i Dansk Arbejdsgiverforening, DA), offentlig sektor samt ”andra områden” (luftfart, lantbruk, medier, m.m.). I de områden som ingår i FH/DA-sfären finns cirka 600 rikstäckande kollektivavtal och företagsavtal. Avtalsperioderna är vanligtvis två- eller treåriga, men avtalen inom FH/DA-sfären och avtalen inom offentlig sektor omförhandlas vanligtvis inte samma år och löper därmed ut under olika år.
Arbetsdomstolen föreslår förlikningsmän och medlare
Enligt forligsmandsloven ska den danska medlingsinstitutionen ha tre forligsmænd (förlikningsmän) samt en ställföreträdande förlikningsman. De förordnas av arbetsmarknadsministern på förslag av Arbetsdomstolen. En av dem utses att tillika vara ordförande och administrativ chef för institutionen. Förordnandena är på tre år och kan förnyas. Forligsinstitutionen har ett kansli bestående av en handfull personal i form av jurister och administratörer. Institutionen finns i Arbetsdomstolens lokaler och delar vissa administrativa resurser med denna.
Förlikningsmännen ansvarar självständigt var och en för sina respektive medlingar. I tvister med konfliktvarsel som riskerar omfattande samhällspåverkan kan ordföranden bestämma att de tre förlikningsmännen gemensamt ska medla i tvisten.
Utöver förlikningsmännen utser arbetsmarknadsministern även ett antal mæglingsmænd (medlare) för att bistå förlikningsmännen i medlingsarbetet. Även medlarna förordnas på förslag av Arbetsdomstolen, förordnandena är treåriga med möjlighet till förnyelse. Medlarnas uppgift är att medla i sådana tvister som normalt inte hanteras av någon av förlikningsmännen. De utses av Forligsinstitutionen att medla i en viss tvist. Medlarna har inte samma befogenheter som förlikningsmännen.
I likhet med hur det är i Norge är förlikningsmännen och medlarna i Danmark högre jurister, med ordinarie anställning som domare eller liknande i andra institutioner. Till skillnad från i Sverige och Norge finns inte något regionalt system för medling i Danmark.
Danska stridsåtgärder innebär strejk eller lockout
Som i övriga nordiska länder måste de parter i Danmark som avser att vidta stridsåtgärder varsla motparten och Forligsinstitutionen om det i förväg. I likhet med Norge, men till skillnad från hur det är i Sverige, upphör tillfälligt de enskilda anställningsavtalen under den tid en stridsåtgärd pågår. Stridsåtgärder i Danmark (liksom i Norge) har därför normalt formen av arbetsinställelse, dvs. kontinuerlig strejk och/eller lockout. I Sverige förekommer även andra typer av stridsåtgärder. Parter som förhandlar kollektivavtal kan också, utan att varsel om stridsåtgärder har lagts, begära bistånd av förlikningsman genom att vända sig till Forligsinstitutionen.
Om det finns risk för stridsåtgärder kallar förlikningsmannen in parterna till förhandling på Forligsinstitutionen. Parterna är skyldiga att infinna sig. Under förhandlingarna råder i princip tystnadsplikt för de inblandade aktörerna. Vanligtvis inleds processen med ett gemensamt möte med båda partssidorna, sedan övergår man till möten med vardera parten för sig. Ibland sker också direktförhandlingar mellan parterna under medlingens gång. Ibland bestäms att en medlare ska delta i medlingsförhandlingen i stället för förlikningsmannen.
Medlemsomröstning om förlikningsmannens förslag
Förlikningsmannen kan skjuta upp de varslade stridsåtgärderna i två veckor och därtill i ytterligare två veckor, men det senare förutsätter att stridsåtgärderna bedöms få konsekvenser för vitala (”livsviktige”) samhällsinstitutioner eller samhällsfunktioner eller i övrigt få långtgående samhälleliga konsekvenser. Beslut om uppskjutande i ytterligare två veckor fattas efter samråd med övriga förlikningsmän.
Om förhandlingarna leder fram till att förlikningsmannen lägger ett förslag till överenskommelse blir förslaget föremål för medlemsomröstning i de berörda organisationerna, om organisationerna själva har en sådan ordning för beslut om nya avtal. (Alternativet är att frågan avgörs av till exempel organisationens styrelse.) I de fall omröstning sker innehåller lagen bestämmelser om hur omröstningsresultatet ska räknas, närmare bestämt vilka förutsättningarna är för att ett medlingsförslag ska kunna förkastas. Det räcker med en enkel majoritet för att förkasta förslaget, men är det mindre än 40 procent av de röstberättigade som deltar krävs att minst 25 procent av de röstberättigade är emot för att förslaget ska falla.
Den ovan beskrivna samordningen av kollektivavtalsförhandlingar i Danmark förstärks ytterligare av möjligheterna i forligsmandsloven för förlikningsmännen att länka samman förslag till lösningar på flera områden. Så kan ske om överenskommelser har kunnat träffas på vissa områden men inte på alla. Vid en sådan sammanlänkning gäller de nämnda kraven för att ett förslag ska kunna förkastas för det totala utfallet av omröstningarna hos berörda organisationer.
Folketinget kan besluta om lagstiftning som avslutar konflikten
Om det inte går att nå en lösning på tvisten kan förlikningsmannen förklara att förhandlingarna avslutas (”sammenbrud”), stridsåtgärder kan i så fall påbörjas på den femte dagen efter förlikningsmannens besked. Därefter är Forligsinstitutionens roll avslutad, men i praktiken begär ofta parterna förlikningsmannen att bistå i nya förhandlingsförsök. I det skedet har dock förlikningsmannen inte längre samma befogenheter som före medlingsförhandlingarnas avslutande. Om konflikt bryter ut och får betydande påverkan på viktiga samhällsfunktioner händer det att Folketinget beslutar om lagstiftning som avslutar konflikten. Så skedde bl.a. 2013 i en konflikt där lärare var lockoutade och 2021 då sjuksköterskor strejkade.
Forligsinstitutionens medlingsärenden finns beskrivna i de rapporter som institutionen vart tredje år lämnar till arbetsmarknadsministern och som kan laddas ner från institutionens hemsida.
Länkar:
Nyhetsbrev:
Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.