Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo noterar ett ökat intresse i världen för olika typer av medlingsmyndigheter. Till exempel menar OECD att medlingsinstitut är ett kostnadseffektivt sätt för att förbättra relationerna mellan arbetsmarknadens parter och få arbetsmarknaden att fungera bättre.
Medlingsinstitutets nya statistik över kollektivavtalstäckning ger nya och bättre möjligheter för oss att förstå oss på arbetsmarknaden. Dessutom visar den att den svenska modellen för att få till goda villkor på arbetsmarknaden fortfarande fungerar väl trots att vi de senaste åren har sett stora och snabba förändringar, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Varje ny avtalsrörelse har sedan Industriavtalets tillkomst 1997 setts som ett test av den nuvarande lönebildningsmodellen. Parterna har ofta hävdat att ”det aldrig varit svårare ännu”. Men med 2023 års erfarenheter i bagaget hävdar jag att modellen aldrig har testats fullt ut förrän just förra året, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Osäkerheten var stor in i det sista. Men Medlingsinstitutets nya regleringsbrev lever upp till förväntningarna, konstaterar GD Irene Wennemo i månadens blogginlägg. Nu ser myndigheten fram emot att bidra med nya insikter om jämställdhetsutvecklingen på svensk arbetsmarknad.
För svensk lönebildning kommer det vara avgörande att inflationen sjunker ytterligare inför upptakten av nästa avtalsrörelse. Det är en balansgång på slak lina för Riksbanken, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare är utmanande, trots en bred uppslutning från andra fackförbund. I slutändan är det den enskilda arbetstagaren som ska våga och vilja strejka mot sin arbetsgivare. Det är ingen självklarhet i ett land med så få konflikter som i Sverige. Men detta instrument måste finnas i en arbetsmarknadsmodell som inte kräver lagstadgade löner. Det skriver GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Även om det uppstod en del tvister om den närmare innebörden av märket för det andra avtalsåret, när det gäller LO-förbundens låglönesatsning, visar årets avtalsrörelse på parternas förmåga att hitta en väg framåt. Vid en internationell jämförelse är det extra tydligt. Regeringar i andra länder försöker lösa ett problem, minskande köpkraft för de med låga löner, men gör det på bekostnad av människors möjlighet att påverka sin egen ekonomiska situation och urholkar dessutom kollektivavtalens värde för stora grupper.
Den finska regeringen vill reformera lönebildningen i landet med Industriavtalet som förebild. Men en ny modell kan inte utformas genom att några få bestämmer och andra blir överkörda. Det behöver vara ungefär lika plågsamt och lika gynnsamt för alla parter om modellen ska hålla i längden, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Utvecklingen mot jämställda inkomster går påfallande långsamt med tanke på att kvinnor i allt större utsträckning arbetar heltid, har långa utbildningar och höga positioner i arbetslivet. Ökade och ojämnt fördelade kapitalinkomster är den främsta anledningen. Det skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Att det finns ett brett stöd i riksdagen för ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare behöver inte betyda att det är rätt. Dagens regler är inte oproblematiska, men det finns en risk att regeringens förslag leder till ännu större problem, skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.