Medlingsinstitutets nya statistik över kollektivavtalstäckning ger nya och bättre möjligheter för oss att förstå oss på arbetsmarknaden. Dessutom visar den att den svenska modellen för att få till goda villkor på arbetsmarknaden fortfarande fungerar väl trots att vi de senaste åren har sett stora och snabba förändringar, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
I vårt grannland har politiska strejker och andra stridsåtgärder gått i vågor allt sedan hösten 2023. Medlingsinstitutets utredare Amanda Kinnunen går här igenom de planerade arbetsmarknadsreformerna som skapar turbulens på den finska arbetsmarknaden.
Medlingsinstitutets årsrapport används som kurslitteratur på juristprogrammet och mastersprogrammet i arbetsrätt vid Lunds universitet. Den är en utmärkt och unik genomgång av vad som händer på svensk arbetsmarknad, enligt professor Birgitta Nyström.
Kollektivavtalstäckningen i privat sektor varierar stort mellan olika delar av landet. Störst är den i Norrbotten där många arbetar inom tillverkningsindustrin och lägst i Stockholm, som har en hög koncentration av chefs- och akademikeryrken.
Fack och arbetsgivarorganisationer kan teckna ett särskilt avtal om förhandlingsordning med medling i egen regi. I årets avtalsrörelse är det få men stora avtal som omfattas av sådana förhandlingsordningsavtal.
Nästan nio av tio anställda på svensk arbetsmarknad täcks av kollektivavtal. De som saknar kollektivavtal finns uteslutande i det privata näringslivet. Anställda i arbetaryrken omfattas av kollektivavtal i högre utsträckning än de som har ett chefs- eller akademikeryrke.
Att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare är utmanande, trots en bred uppslutning från andra fackförbund. I slutändan är det den enskilda arbetstagaren som ska våga och vilja strejka mot sin arbetsgivare. Det är ingen självklarhet i ett land med så få konflikter som i Sverige. Men detta instrument måste finnas i en arbetsmarknadsmodell som inte kräver lagstadgade löner. Det skriver GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
En dryg miljon anställda, främst i regioner och kommuner, ska få nya kollektivavtal 2024. Här gör vi en kort genomgång av den kommande avtalsrörelsen.
Även om det uppstod en del tvister om den närmare innebörden av märket för det andra avtalsåret, när det gäller LO-förbundens låglönesatsning, visar årets avtalsrörelse på parternas förmåga att hitta en väg framåt. Vid en internationell jämförelse är det extra tydligt. Regeringar i andra länder försöker lösa ett problem, minskande köpkraft för de med låga löner, men gör det på bekostnad av människors möjlighet att påverka sin egen ekonomiska situation och urholkar dessutom kollektivavtalens värde för stora grupper.
Årets avtalsrörelse är långt ifrån slut – under hösten ska knappt 70 förbundsavtal omförhandlas. Störst bland de återstående avtalen är det statliga RALS-avtalet, som omfattar ca 130 000 anställda.