Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Drygt 3 900 arbetsdagar förlorades i konflikter på svensk arbetsmarknad under 2023. Trots en omfattande avtalsrörelse utlöstes stridsåtgärder i endast en tvist. Stridsåtgärder bröt ut i fyra lokala tvister, där nästan samtliga arbetsdagar förlorades i konflikten på Tesla. Dessutom utbröt en vild strejk på pendeltågen i Stockholm.
Trots att Sverige har den största arbetsmarknaden har vi väsentligt lägre konfliktsiffror än våra nordiska grannländer. Allra flest förlorade arbetsdagar har Finland.
Elektrikerförbundet kräver kollektivavtal med Affärsbyggarna i Sverige AB i Gustavsberg och varslar om strejk och blockad. Medlingsinstitutets medlare Kurt Eriksson handlägger ärendet.
Vem, när och varför lägger man varsel om stridsåtgärder och vilka konsekvenser får det? Dessa frågor ska forskare vid Uppsala universitet svara på med hjälp av Medlingsinstitutets arkiv.
Mitt under brinnande krig har Ukraina tagit fram ett förslag till ny lagstiftning för konfliktlösning på arbetsmarknaden. Och förebilden är svensk.
Att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare är utmanande, trots en bred uppslutning från andra fackförbund. I slutändan är det den enskilda arbetstagaren som ska våga och vilja strejka mot sin arbetsgivare. Det är ingen självklarhet i ett land med så få konflikter som i Sverige. Men detta instrument måste finnas i en arbetsmarknadsmodell som inte kräver lagstadgade löner. Det skriver GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Unionen och Sveriges Ingenjörer kräver kollektivavtal med Klarna Bank och varslar om strejk och blockad. Medlingsinstitutets medlare Kurt Eriksson handlägger ärendet.
IF Metall kräver kollektivavtal med TM Sweden AB (Tesla Motors) och varslar om strejk och blockad. Medlingsinstitutets medlare Kurt Eriksson handlägger ärendet.
Även om det uppstod en del tvister om den närmare innebörden av märket för det andra avtalsåret, när det gäller LO-förbundens låglönesatsning, visar årets avtalsrörelse på parternas förmåga att hitta en väg framåt. Vid en internationell jämförelse är det extra tydligt. Regeringar i andra länder försöker lösa ett problem, minskande köpkraft för de med låga löner, men gör det på bekostnad av människors möjlighet att påverka sin egen ekonomiska situation och urholkar dessutom kollektivavtalens värde för stora grupper.
Alla varsel leder inte till strejk eller andra stridsåtgärder. De senaste årens statistik över konflikter i förbundsförhandlingar visar att endast en mindre del av de varslade stridsåtgärderna realiserats. Dock kan ett varsel i sig få likartad ekonomisk effekt som en verkställd stridsåtgärd.