• Avtalsrörelsen 2023 inleddes med hög inflation och pressade reallöner, trots en stark industrikonjunktur. Det resulterade i det högsta kostnadsmärket sedan Industriavtalets tillkomst. En måttlig uppväxling av omvärldens löner och bevarat förtroende för inflationsmålet, innebar att löneökningarna blev betydligt lägre än den tvåsiffriga inflationstakt som rådde under slutförhandlingarna. Ekonomin har bromsats av höga priser och räntor under 2023, men utgående löner har följt märket. Inflationens grepp började släppa, och reallönerna minskade inte längre i slutet av året.
  • Avtalsrörelsen 2023 var omfattande och genomfördes i en ekonomi med hög inflation. Trots detta blev parterna inom industrin klara med sina avtal den 31 mars 2023. Avtalen är tvååriga och det totala avtalsvärdet är 7,4 procent. I avtalen ingår en höjning av lägstlönerna och i LO-förbundens avtal ingår också en låglönesatsning. 
  • Årets avtalsrörelse, med omförhandling av cirka 470 förbundsavtal, medförde behov av medling i fjorton fall. Stridsåtgärder utlöstes i en tvist. Antalet medlingsärenden i avtalstvister på lokal nivå var tjugo, något högre än under närmast föregående år. Stridsåtgärder utlöstes i fyra lokala tvister, där nästan samtliga förlorade arbetsdagar förlorades i konflikten på Tesla. Dessutom utbröt en vild strejk på pendeltågen i Stockholm. Sammantaget förlorades drygt 3 900 arbetsdagar i konflikter på arbetsmarknaden.
  • Avtalsrörelsen 2024 började i december 2023 när parterna lämnade sina yrkanden. Avtalsrörelsen omfattar 57 kollektivavtal om löner och allmänna villkor. Omkring 1,1 miljon anställda får nya avtal under året. Det är främst för regioner, kommuner och kommunala bolag som nya avtal ska omförhandlas. Endast ett fåtal avtal inom det privata näringslivet löper ut 2024. Bara sju avtal omfattas av förhandlingsordningsavtal, men dessa avtal gäller för nästan hälften av de 1,1 miljon anställda som omfattas av avtalsrörelsen.
  • Under 2023 antogs nya regler om bland annat etableringsjobb och försörjningskrav för invandrare. En utredning presenterades angående genomförandet av EU:s så kallade minimilönedirektiv. En annan utredning lämnade förslag om vilka arbetsrättsliga regler som ska gälla under krig och krigsfara. Nya EU-regler antogs om lönetransparens i syfte att stärka jämställdheten mellan kvinnor och män.
  • Vissa centrala löneavtal slår fast löneutrymmets storlek och hur detta ska fördelas på grupper och individer. Andra avtal överlåter åt lokala parter att bestämma om både utrymmets storlek och dess fördelning. Dessutom skiljer de centrala avtalen sig åt när det gäller lägstlöner och vad som gäller vid oenighet på lokal nivå. Vilken avtalskonstruktion en organisation väljer beror ytterst på de lönepolitiska målen och förhandlingsförutsättningarna.
  • Nästan nio av tio anställda på svensk arbetsmarknad täcks av kollektivavtal. De som saknar kollektivavtal finns uteslutande i den privata sektorn eftersom samtliga offentlig­anställda omfattas av dem. Totalt sett var det 82 procent av de anställda i privat sektor som omfattades av kollektivavtal 2022. Anställda i arbetaryrken täcks av kollektivavtal i högre utsträckning än de som har ett chefs- eller akademikeryrke. Fler kvinnor än män omfattas av kollektivavtal och Norrbotten är det län som har högst täckningsgrad bland privatanställda.
  • Lönerna har ökat med i genomsnitt 3,7 procent under 2023 enligt konjunkturlönestatistiken. Det var en uppväxling jämfört med tidigare år. Enligt lönestrukturstatistiken var genomsnittslönen 38 300 kronor under 2022. Löneskillnaden mellan kvinnor och män uppgick samma år till 9,9 procent.