• Skillnaden i disponibel inkomst mellan kvinnor och män i åldern 15–74 år var 20,7 procent 2020. Inkomsterna är ojämnt fördelade i befolkningen och genomsnittet påverkas mycket av höginkomsttagarna. Jämför man istället medianen, det vill säga den mittersta observationen, var skillnaden 16,1 procent.
  • En viktig förklaring till den ojämna fördelningen är skillnader i löneinkomst. Det är den viktigaste inkomstkällan för de flesta. Skillnaden mellan kvinnor och mäns löneinkomster är ett resultat av skillnader i såväl lön och som arbetad tid. Kvinnor har i genomsnitt både lägre lön och färre arbetade timmar.
  • I gruppen som är 65 år eller äldre var kvinnors andel av mäns inkomster 71,7 procent. I och med att pensionsinkomsterna till del kan ses som uppskjuten lön så avspeglar inkomstskillnaden bland pensionärer de skillnader mellan kvinnor och män som genererats under ett arbetsliv som präglats av större skillnader än idag.
  • En del av den disponibla inkomsten utgörs av kapitalvinster och inkomster från räntor och utdelningar. Dessa är särskilt ojämnt fördelade både bland män och bland kvinnor. Bland kvinnor gick 85 procent av de totala kapitalinkomsterna till den tiondelen med högst inkomster, motsvarande andel bland män var 91 procent.
  • Under perioden 2010 till 2020 minskade den genomsnittliga skillnaden i disponibel inkomst mellan kvinnor och män med 1,1 procentenheter. Jämförs istället medianvärdet var minskningen 3,8 procentenheter. I stora delar av befolkningen har skillnaderna mellan kvinnor och män minskat. Samtidigt har inkomsterna bland männen i den absoluta toppen av fördelningen ökat, vilket har haft en motsatt effekt på utvecklingen.
  • Inkomstskillnaderna var generellt sett små i grupper med lägre inkomstnivåer, exempelvis arbetslösa och sjuka. Detta är i stor del en konsekvens av att dessa gruppers inkomster i huvudsak kommer från välfärdsstaten. Dessa typer av inkomster är antingen lika för alla i gruppen eller har ett övre tak.
  • Det är en stor variation i inkomstskillnader mellan anställda i olika arbetsmarknadssektorer. I kommunerna var kvinnors andel av mäns inkomster högst, 96 procent. Bland privatanställda arbetare var den lägst, 77,6 procent. Bland egenföretagare var skillnaden ännu större.
  • Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män skiljer sig åt mellan inrikes och utrikes födda. Bland utrikes födda var kvinnors andel av mäns disponibla inkomst 84,6 procent, jämfört med 78,6 procent bland inrikes födda. Även i denna uppdelning kan man notera samvariationen mellan inkomstnivå och storleken på inkomstskillnaden.
  • Kvinnors disponibla inkomst var lägre än männens i alla olika typer av familjekonstellationer. Andelen var lägst i familjer med tre eller fler barn där den uppgick till 76,3 procent. I familjer utan hemmavarande barn hade kvinnan i genomsnitt 79,7 procent av mannens inkomst. Ju högre utbildningsnivå kvinnan i familjen hade desto mindre var inkomstskillnaden.
  • I majoriteten av familjerna, 73 procent, hade mannen högre inkomster än kvinnan. Samtidigt var det relativt ovanligt med familjer där mannen mer eller mindre ensamt ansvarade för försörjningen, i 21 procent av alla familjer var kvinnans andel av mannens inkomst lägre än 50 procent.